En dödfödd valp...

Jag vet inte riktigt hur jag överhuvudtaget ska börja för att sätta ord på det här 💔

Torsdag eftermiddag födde Evi en fantastiskt fin valp som tyvärr inte överlevde. Vi är helt förkrossade. Det var en otroligt vacker svart, vit och tantecknad tik, en riktig mini-Evi. Med Evi är det fysiskt sett som väl är bra.

Jag har inte sovit mycket. Sedan jag själv blev mamma (och dessutom inte hade en helt lätt förlossning) känner jag det här på ett så mycket djupare plan. Evi är lite tagen av alla hormoner och söker mycket stöd hos oss, och det är okej. Hon vill inte vara ensam, så jag är hos henne hela tiden. Allt som hände igår spelas upp säkert hundra gånger i mitt huvud. Trots att jag vet att vi verkligen gjorde allt vi överhuvudtaget kunde, går det inte att undkomma den där lilla "tänk om"-rösten i huvudet.

"Våra hundar lär oss att leva mer i nuet."

Den närmsta tiden ser plötsligt helt annorlunda ut än vad vi hade förväntat oss. Men världen fortsätter att snurra, och det känns så orättvist och dubbelt. Våra hundar lär oss dock att leva mer i nuet. Det betyder inte att vi inte får vara ledsna, men det betyder att vi tittar på det som är just nu och hur vi går vidare. Vi ser till att allt här hemma återgår till de vanliga rutinerna, det är vad Evi och resten av flocken mår bäst av.

Stella

Våra hjärtan är krossade och jag lider så med min fina tjej Evi 💔. Hon hade blivit en alldeles underbar hundmamma. Mitt mammahjärta gråter, både för Evi och för den fina lilla valpen som aldrig fick chansen att leva. Det känns orättvist att jag får ta hand om min bebis och njuta av hans närvaro, medan hon just har förlorat sin. Men hundar ser det inte på det viset, och Evi söker sig faktiskt mycket till Jorick, till och med nu. Det kommer att ta tid för oss alla att bearbeta det här. Vi hade hoppats att vi som uppfödare skulle förskonas från detta, men tyvärr är detta också en sida som ibland hör till uppfödningen. Vi är tacksamma för att Evi är frisk och att hon mår så pass bra. Det kommer att ta ett tag innan alla hormoner är i balans igen, och vi är glada att hon kan finna tröst hos oss och hos sin mamma Nola.

Vi gav den lilla valpen namnet Stella, vilket betyder stjärna. Igår lade vi Stella på lit de parade med blommor, och idag har vi begravt henne 🖤.

09 - 07 - 2026

Ad Vitam Amicus Stella 🌟